Gästblogg – något fint

Vi äter middag med din familj, upptäcker att våra pappor drar samma sorts skämt. Magen gör uppror mot vitlöken och efter maten dör jag på golvet i ditt rum. Lägger mig bredvid den randiga mattan som jag har rullat in mig i så många gånger. Jag har försökt ta mig upp, vi har vikit oss av skratt. Vi kollar på snygga människor på Facebook. Jag säger ”om hen visste att jag kollade på hen så här mycket… Jag är så läskig.” Men jag kan inte låta bli. Smälter lite inombords.

Jag har ångest, du tar min hand och säger åt Demi att vara tyst. Jag får bekräftelse. Vi skrattar. Hör inifrån badrummet att du sitter vid datorn och sjunger med till musiken. Jag ler. Vi ser på film som ingen av oss egentligen orkar se. Men vi ser ändå för nu har vi ju ändå börjat.

Jag skriver blogginlägg och får oss att låta som ett nyförälskat kärlekspar, samtidigt som en bil kör förbi på e4:an, alldeles utanför. Nu sitter båda med varsin mobil, helt tysta. Men det är fint ändå. Det är fint när man inte har så stora krav på varandra. När man kan vara sig själv med någon.

Annonser

2 thoughts on “Gästblogg – något fint

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s