Eftermiddagstankar

Jag önskar det fanns mer resultat på min kropp, att det jobb jag lagt ned syndes, att det kändes. Då kanske jag skulle bli motiverad utav att se min egen framgång. Men det syns för lite, om ens alls och jag blir mer och mer omotiverad för var dag som går. Det finns ursäkter med än det finns veckor på året och det ända motargumentet är: ”Du har kommit alldeles för långt för att ge upp nu.”
För nu vill jag ge upp, jag vill lämna träningsväskan hemma, gå hem direkt efter skolan, vara lat.
Men jag har kämpat alldeles för hårt det här året för rutiner, vanor och självdisciplin. Det är inte värt att ge upp nu.

Annonser

2 thoughts on “Eftermiddagstankar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s