Så vad ska jag nu göra efter gymnasiet, på riktigt?

29 Juli 2014:
Det är två månader kvar, TVÅ MÅNADER. Två månader känns i nuläget som en evighet med det känns också som om jag en dag kommer vakna upp och det kommer vara dags åka iväg. Flytta, till ett annat land, till ett ”nytt” språk och till en ny familj.
Jag hoppar till varje gång jag får ett e-mejl. Är det från dem? Jag ler när jag läser dem, e-mejlen. Jag svarar, med hjälp av en ordbok, google translate och de kunskaper jag redan besitter. Bara tanken av att jag mejlar på ett annat språk än svenska eller engelska är spännande.

17 Augusti 2014:
43 dagar. Min Ullaredslista är nästan en packningslista, det mesta som ska handlas är till flytten. Måns ska få låna min dator, mitt rum ska bli gästrum och jag ska flytta.

Allt började i julas då jag fick ett slag i ansiktet av kostnaderna för att plugga tyska ett år i München. 177 tusen kronor kändes ungefär 177 tusen kronor för mycket så jag sket fullkomligt i den idén. Men då var min plan för framtiden plötsligt borta och allt som fanns kvar var drömmar som ej kom att bli uppfyllda. Nästa plan var att köpa en enkelbiljett och hoppas på det bästa.
Det var faktiskt mamma som kom på iden, som nu är på väg att bli verklighet.
”Du kanske kan åka och jobba som Au Pair?”
I April/Maj började det hända grejer. Jag började få kontakt med en familj i från Tyskland. Sedan dess har vi haft kontakt, via mejl och skype och snart är det verkligen dags.
Jag ska flytta till Tyskland, mitt Tyskland och gå i min mammas fotspår(typ). Jag ska åka iväg och jobba som Au Pair.

”Nu gör jag det här” tänker jag och skriver min signatur på kontraktet jag fått skickat till mig. Jag och mamma har läst igenom det och nu skriver jag på. 11 månader i ett annat land. 11 månader i Tyskland. Jag vet ju att jag kommer vara flytande i språket när jag kommer tillbaka. Ett av mina mål som då kan strykas på listan. Tre saker kommer jag att kunna stryka med säkerhet ifrån min ”Before i die” lista: Prata flytande tyska, bo i Tyskland och jobba i Tyskland.
Det är nervöst att tänka att jag inom en snar framtid ska packa mina väskor och sätta mig på ett plan och flyga ner till Tyskland för att sen inte komma hem på nästan ett år. Det är nervöst med så spännande.
Min morfar sa att min mamma åkte som en person och kom hem som en annan. Kommer det bli så för mig med? Vem kommer jag vara när jag kommer hem?

Den vanligaste frågan jag får nu är ”när åker du då?” Eller ”Har du inte gett dig i väg än?” Snart så, 29 September drar jag och ännu har jag inget hemresedatum.
”Hur känns det nu då?” är också vanligt. Visst är jag tokigt nervös och har resfeber redan nu, en och en halv månad innan jag åker. Men jag längtar, jag längtar så otroligt mycket att få komma hem till de som jag ska bo hos, lära känna dem, lära känna barnen. Det ska bli så roligt, lärorikt och spännande. Det kommer säkert också vara himla jobbigt, men det kommer att vara värt det.

Annonser

One thought on “Så vad ska jag nu göra efter gymnasiet, på riktigt?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s